Integrering og integreringspolitikk

Sverige: Hver tiende forstadselev støtter religiøse ekstremister

En ny svensk studie viser at mer enn hver tiende elev mellom 12 og 18 år i Göteborges forsteder sympatiserer med terrororganisasjonen Den islamske stat, jihadister eller lignende religiøse ekstremister. – Det finnes ingen ord, sier prosjektleder i organisasjonen Hverken hore eller underdanig, Guluzar Tarhan Selvi. Sverige føyer seg således inn i rekken av land hvor undersøkelser viser at unge muslimer i Europa er mer opptatt av bokstavtro og radikal islam enn foregående generasjoner.

Undersøkelsen er utført av organisasjonen Hverken hore eller underdanig og består av svar fra 1200 skoleelever mellom 12 og 18 år i noen av Göteborgs forsteder som Angered og Bergsjön. Hensikten var å undersøke forekomsten av æresrelatert undertrykkelse i «sosialt og økonomisk utsatte bydeler i Göteborg» og som av myndigheter og organisasjoner er utpekt som særlig utsatte for æresproblematikk og religiøs ekstremisme, melder Göteborgs-Posten.

Respondentene fikk blant annet spørsmål om de har sympati for religiøse ekstremister som Den islamske staten (IS) og andre jihadister. Flere enn 130 – over 11 prosent – svarte ja. Ytterligere 13 prosent svarte at de kjente noen med slike sympatier.

– Jeg ble helt sjokkert når jeg så resultatet. Jeg hadde kanskje tippet på noen prosent. Det finnes ingen ord, sier Guluzar Tarhan Selvi, som er prosjektleder for undersøkelsen. Som i Storbritannia og en rekke andre europeiske land har man for lengst oppdaget at unge muslimer er mer religiøse og bokstavtro enn foreldregenerasjonen(e):

hege_banner_rights_special_778x150

Föreningen Varken Hora eller Kuvad har regelbundet workshops om hedersförtryck på skolor runt om i Sverige och det är också bakgrunden till att man valde att ha med frågan om sympatier för religiös extremism i undersökningen.

– Vissa ungdomar vi mött använder ord som «kafir» för icke-troende människor, och de säger att sådana kan «dra åt helvete» och att «IS gör egentligen rätt» och så vidare. I en tidigare undersökning från Stockholm kunde vi även se att unga angav att de var mer religiösa än sina föräldrar, säger Guluzar Tarhan Selvi.

I den nye undersøkelsen går det da også tydelig frem at religion i stor grad preger mange av ungdommene. Halvparten svarer at de anser seg selv som «meget religiøse». Majoriteten identifiserer seg som muslimer, mens 40 prosent anser seg som kristne. Bare to prosent oppgir at de er ikke-troende. De fleste av respondentene har foreldre som er født i utlandet.

I juli 2016 fremgikk det likeledes av en kommunal rapport at den æresrelaterte undertrykkelsen av jenter og kvinner øker i Sverige. Flere publiserte rapporter har vist det samme, men rapporten fra Tensta og Rinkeby viser at æreskulturen sprer seg og gir seg nye utslag: der det før bare var familien og slekten som utøvde kontroll over jenter, er det nå hele områder.

I sammenligning med ungdommenes tillit til religiøse samfunn er tilliten til det offentlige og ordensmakten lav: der 49 prosent sier at de har høy tillit til religiøse samfunn, har bare 22 prosent tillit til skolepersonell og 25 prosent til politiet.

När föreningen Varken Hora eller Kuvad släppte en liknande studie gjord i Stockholmsförorter, kritiserade vissa studien för att inte vara tillräckligt akademiskt granskad. Den nya studien i Göteborg har därför granskats av bland annat Hans Ekbrand, doktor på Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap på Göteborgs universitet och Khalid Khayati, universitetslektor på Linköpings Universitet.

– Undersökningen ska inte ses som en bild av hela staden eftersom undersökningen är gjord i de områden och skolor där denna problematik troligtvis är som störst. Samtidigt, om över 130 elever svarar att de sympatiserar med IS eller liknande extremism, då är det i sig väldigt många och en siffra som givetvis måste tas på allvar, säger Hans Ekbrand.

Terrorforsker ved den svenske Forsvarshøyskolen, Magnus Ranstorp, mener at undersøkelsens resultat må tas som en advarsel:

– Dette er alvorlig. Det er veldig problematisk om en av ti unge ytrer positive karakteristikker av slike grupper. Og det er særlig viktig at man vet hvordan man skal reagere i klasserommene når slike holdninger uttrykkes, sier han til GP.

Integrasjonspolitibetjent i Göteborg, Ulf Boström, ser like alvorlig på saken. Han mener resultatet er skremmende og viser til at internasjonale undersøkelser bekrefter tendensen:

– Det er meget skremmende. Dessverre forekommer støtte til ekstremisme i stor utstrekning. Det ser vi for eksempel i internasjonale undersøkelser når det gjelder støtte til sharialover og vold i religionens navn, sier han.

Göteborgs stad har sen förra året två samordnare mot våldsbejakande extremism. Förra vintern fick de kritik av Mona Sahlin för att inte ha tagit fram en handlingsplan, något som finns numera. I den nämns bland annat att kommunen ska arbeta mer med samverkan, demokratifrämjande, informationsspridning samt att «se individerna, inte bara de ideologier som dessa förespråkar». Cirka 6000 kommunanställda och 200 barn har under året fått utbildning kring radikalisering.

Hur ska ni stoppa de unga som riskerar att radikaliseras och ansluta sig till exempelvis IS?
– Det mest verkningsfulla verktyget är anhöriga. Det är de som kan övertyga en person som är på väg åt fel håll och försöka uppmärksamma dem på vad de faktiskt förlorar. Sen handlar det om att vi ska fortsätta med det vi gör – att arbeta förebyggande i skolan, socialtjänsten och med föreningslivet och imamer. De vill samma sak som oss – att hindra en utveckling av radikalisering.

Dokumentarfilmskaper Karwan Faraj har laget flere dokumentarer med intervjuer av IS-terrorister er ikke imponert over innsatsen og mener arbeidet mot radikalisering går for langsomt:

– Det behövs handlingskraft. Kom igen, folk har åkt till IS sen 2012. Det är snart 2017. Man har haft många år på sig att tänka, utreda och kartlägga. Det behövs handling nu. De som hjärntvättar ungarna just nu kommer att vinna annars. De vinner på grund av vår sega byråkrati, säger Karwan Faraj.

Etter to religiøst motiverte drap slo representanter for de muslimske miljøene i Rochdale utenfor Manchester i Storbritannia nylig alarm om tegnene på økende intoleranse blant unge muslimer mot de som ikke følger islam i sine mest ekstreme eller tradisjonelle varianter. De påpekte en urovekkende trend med at unge muslimer inntar mer fundamentalistiske holdninger i grunnleggende sosiale og politiske spørsmål enn sin foreldre og besteforeldre.

Professor i statsvitenskap og ekspert i islam og den arabiske verden på det prestisjefylte franske universitetet Sciences Po, Gilles Kepel, har også advart om at tredje generasjons unge muslimer i Europa, og da særlig unge menn, i stadig større grad blir radikalisert.

I en undersøkelse fra meningsmålingsinstituttet ICM på oppdrag for den britiske TV-stasjonen Channel 4 fra april 2016, viser at mer enn halvparten av britiske muslimer mener at homofil sex bør forbys og nesten en fjerdedel ønsker at sharia-lover skal erstatte britisk lov i deler av landet. En tredjedel mener det er akseptabelt at muslimske menn har flere koner og 39 prosent mener at koner alltid må adlyde ektemannen, mens halvparten mener det er uakseptabelt at en homofil person er lærer for barna deres. En av seks ønsker å leve mer segregerte fra det britiske storsamfunnet. Fire prosent svarte at de hadde sympati for selvmordsbombere som «sloss mot urettferdighet.» På spørsmål om de ville rapportere det til politiet hvis de kjente noen som involverte seg i terrorstøtte i Syria, svarte bare en av tre bekreftende.

I september 2016 viste en fransk undersøkelse at 29 prosent av landets muslimer mener sharia «er viktigere» enn den franske republikkens lovverk. En av fem muslimske menn og mer enn hver fjerde muslimske kvinne støtter ansiktstildekning av kvinner.

Det samme er tilfelle i Danmark. I en meningsmåling foretatt av Wilke på oppdrag for Jyllands-Posten i oktober 2015 avviser nærmere halvparten av danske muslimer at det er behov for en reform av islam for å tilpasse seg vestlige samfunn. Den samme undersøkelsen ble foretatt i 2006 og svarene i den nye tyder på at danske muslimer blir mer opptatt av religion og religiøs praksis. I 2006 mente eksempelvis 62,4 prosent at koranen skal tas bokstavelig. Nå sier derimot hele 77,2 prosent det samme. 28,6 prosent mente i 2006 at jenter skulle bruke hijab når de kom i tenårene. I dag er det 42,7 prosent.

Funnene i Jyllands-Postens meningsmåling støttes for øvrig av en rekke andre undersøkelser, som fra WZB, og Policy Exchange og Populus. Særlig Policy Exchanges undersøkelse viser tydelig at unge muslimer er mer opptatt av religion og religiøs praksis enn førstegenerasjons innvandrere fra muslimske land.