Arbeid og utdanning

Ja, blir det lønnsommere nå…

Sveriges økonomi er i dårlig forfatning og vil bli verre, skriver en rekke økonomer. De peker på den store asylinnvandringen, dårlig integrering av de ankomne og trygdeavhengighet som en hovedårsak. Ansvaret hvilker tungt på svensk venstreside og statsminister Stefan Löfven, men også på…

Sveriges økonomi er i dårlig forfatning og vil bli verre, skriver en rekke økonomer. De peker på den store asylinnvandringen, dårlig integrering av de ankomne og trygdeavhengighet som en hovedårsak.

Ansvaret hvilker tungt på svensk venstreside og statsminister Stefan Löfven, men også på høyresiden som passivt ser på, skriver sjefsøkonom Jesper Ahlgren og ansvarlig for velferdsspørsmål Johan Ingerö i den markedsliberale tenketanken Timbro i Expressen. Begge mener at svensk økonomi oppviser alvorlige sykdomstegn.

Löfven mener på sin side at det (selvfølgelig) er velgerne det er noe feil med. I et nylig intervju i Financial Times påsto han at alle tall peker riktig vei, men den svenske befolkningen tror likevel feilaktig at det går dårlig. En surrrealistisk attityde, mente herr statsministeren.

hege_banner_rights_special_778x150

Att en svensk regeringschef klagar i utländsk press över sitt folk är förstås unikt i sig. Men det är förmodligen mer ett uttryck för personliga brister hos Löfven, snarare än något egentligt systemfel. Den ekonomiska analysen är värre, och kan få mycket farligare konsekvenser. Ty siffrorna pekar nämligen inte alls åt rätt håll, och ute i kommunsverige sätts välfärden under allt hårdare press.

Veksten i svensk økonomi er like stor som under den forrige høykonjunkturen i 2005-2007, men det er en viktig forskjell, konstaterer Ahlgren og Ingerö. Den gangen gikk nemlig budsjettet i pluss med 2,5 prosent. Nå er den en halv prosent i minus. Det vil si at Sverige låner penger på et tidspunkt da de burde gå i pluss og fylle forrådene, skriver de to og sammenligner den nåværende situasjonen med ekorn som spiser opp nøttene sine før den lange vinteren setter inn.

SEKVeksten er imidlertid ikke robust, men et resultat av rekordlave renter og store – svært kostbare – økonomiske stimulanser, fortsetter de. En slik økonomisk «doping» kan ikke pågå over lengre tid og har dessuten farlige bieffekter. Om kort tid vil veksten synke igjen og regner man med befolkningsøkningen, går Sverige mot nullvekst per person. I statsbudsjettet slår regjeringen Löfven selv fast at hele en million mennesker kommer til å leve på en eller annen form for trygd om bare fire år.

Samtidig er arbeidsledigheten stabil og det tar mange år før innvandrere kommer i arbeid, i det grad det i det hele tatt skjer. De siste syv årene har svenske myndigheter satset over 50 milliarder kroner (SEK) for å gjøre det billigere å ansette arbeidsledige. Kostnadene for tiltaket har steget fra drøye to milliarder årlig i 2008 til nesten 10 milliarder i 2015. Resultatet er imidlertid magert, skriver Dagens Nyheter. Flere av de statlige støtteordningene for å ansette nyankomne asylsøkere gjør ansettelsen nesten gratis, men bare et fåtall går videre til en vanlig, ikke-subsidiert jobb. Andelen som går fra en såkalt innslusningsjobb, som er en ordning som er spesielt rettet mot nyankomne, til en vanlig jobb har attpåtil sunket for hvert år og er nå på knappe 7 prosent.

I juli 2015 rettet Riksrevisjonen i Sverige kraftig kritikk mot det svenske integrasjonsarbeidet og skrev i en rapport at staten ikke tar tilstrekkelig ansvar for mottagelsen av nyankomne. I den samme rapporten heter det at de direkte, årlige utgiftene for innvandring og integrering vil øke fra 15,1 milliarder kroner i 2012 til hele 40,6 milliarder i 2016. Riksrevisjonens rapport konkluderer med at statens innsats ikke er tilstrekkelig effektiv og at det fortsatt er store forskjeller i arbeidsledigheten mellom innenlands og utenlandsfødte. Dette gjelder særlig for kvinner. En granskning avisen Dagens Nyheter (DN) gjorde våren 2015 viste at asylsøkere har store problemer med å komme inn på det svenske arbeidsmarkedet. DN studerte hvordan det hadde gått for samtlige som fikk permanent oppholdstillatelse i 2004 og fant at ikke en gang annenhver asylsøker hadde en inntekt på over 13.000 i måneden ti år senere. Minst tre av ti fikk økonomisk bistand fra kommunen.

Innvandrere utgjør 16 prosent av befolkningen i Sverige, men 55 prosent av de langtidsledige. De mottar 60 prosent av landets samlede sosialbidrag.

I oktober anslo den svenske regjeringen at de direkte kostnadene for årets asylinnvandring vil komme opp i 27,5 milliarder kroner og øke til 60 milliarder kroner i 2016. Det er 6,4 prosent av statsbudsjettet eller nesten like mye som hele driften av det svenske helsevesenet. I 2017 forventes kostnadene å øke til 73 milliarder. Alene det siste beløpet vil legge beslag på all skatteinngang – avgifter ikke medregnet – fra rundt 750.000 gjennomsnittlige svenske skattebetalere i full jobb.

– Man er nesten uintelligent hvis man ikke er bekymret nå, uttalte ekspert på internasjonal migrasjon og forsker på økonomiske konsekvenser av- og holdninger til innvandring ved Handelshög­skolan ved Gøteborgs universitet, Joakim Ruist, i november 2015. Han la til at utgiftene aldri kommer til å bli tilbakebetalt – selv om asylinnvandrerne skulle finne seg et arbeid – og at de som tror det bedriver ønsketenking:

– Pengene blir ikke tilbakebetalt. Det er ikke skjedd historisk og det kommer slett ikke til å skje fremover, sa han til Jyllands-Posten og påpekte mangelen på arbeidsplasser for ufaglærte/uutdannede. Mottaket av asylsøkere vil føre til at det blir mindre penger til skole, sykehus og pleie av eldre, sa Ruist.

– Om et par år vil kostnadene for den store asylinnvandringen flyttes fra staten til kommunene, som samtidig forventes å håndtere Sveriges kommende eldrebølge og sørge for nok skoleplasser. Sosialtjenesten er allerede på knærne, skriver Ahlgren og Ingerö og gjør oppmerksom på at det kommer til å bli verre:

Just de enkla jobb som är en viktig del av integrationen håller på att jagas bort av regeringens skatteattacker. 5 000 tjänsteföretag har slutat erbjuda Rut- och Rot-tjänster. De tjänstejobb som skapades under alliansen försvinner alltså, eller rättare sagt återvänder till den svarta sektorn. Men även andra jobb försvinner. Få kan ha missat Findus flytt till Tyskland, eller varningsropet från Spotify. Färska siffror från SCB pekar mot minskad ordergång till industrin och nedgång inom tjänstesektorn. Det visar återigen att man inte kan få välfärd genom att angripa företag.

Skatterna sticker återigen all världens väg. Det blir nu dyrare att arbeta, anställa, ha bil, tanka sin bil, pensionsspara, skänka till välgörenhet, producera el – ja, till och med att köpa kylskåp och tv-spelskonsoler. Och inför nästa år väntar sannolikt flygskatt, höjd alkoholskatt, ny företagsskatt och mycket mer. Pengar som kunde gå till att skapa nya jobb går nu till att lappa hålen i Stefan Löfvens regeringskostym.

Sveriges ekonomi visar alltså upp allvarliga sjukdomstecken, både feber och dödsandning. Ansvaret för detta vilar tungt på vänsterpartierna som med nya skatter, regler och pålagor gör livet surt för privata och offentliga jobbskapare, men även på allianspartierna som passivt väljer att låta den politiken passera.

Läget är naturligtvis inte hopplöst. Men det är allvarligt, och kan inte förbättras utan insatser för integration och ett bättre arbetsmarknads- och näringslivsklimat. Och problemen märks nu tydligare än på länge, både i enskilda människors vardag och i kommunernas verksamheter. Löfven har alltså fullständigt fel i Financial Times-intervjun. Sveriges siffror pekar åt helt fel håll, och folk har rätt god koll på den saken.

– Sverige er på vei mot en dyp krise, mener dosent i nasjonaløkonomi ved økonomihøyskolen ved Lunds universitet Fredrik N.G. Andersson, velferdsforsker og lektor ved økonomihøyskolen og forsker ved institutt for næringslivsforskning Andreas Bergh og sjef og grunnlegger av tenketanken Intelligence Watch Anders Olshov. De to førstnevnte er medlem av denne tenketankens økonomiske råd.

– Kombinasjonen av kostnadene for asylinnvandringen, feilslått integrasjon og finansiell ubalanse legger grunnlaget for en alvorlig og vanskelig situasjon for svensk økonomi når konjunkturen snur, skriver Andersson, Bergh og Olshov i Dagens Industri. De konstaterer at svensk økonomi for øyeblikket går bra, men at det innebærer en stor risiko. De mener Sveriges situasjon minner om Spanias, Portugals og Irlands før finanskrisen i 2008.

Den första obalansen är den snabba tillväxten av hushållens skulder som förväntas nå över 180 procent av disponibel inkomst inom kort. Till skillnad från andra länder har skuldnivån i Sverige stigit sedan 2008. Skulderna har nästan fördubblats i relation till hushållens inkomst sedan 1995.

Vid en ränteuppgång riskerar många hushåll att få ekonomiska problem. Effekten av en höjd ränta ska inte underskattas. Sverige har en av världens största banksektorer sett till storleken på vår ekonomi och får svårt att hantera en bankkris till följd av hushållens ohållbara skuldnivåer. Utvecklingen på Irland före finanskrisen 2008 utgör ett varnande exempel: Låga räntor gav stigande fastighetspriser, men kraschen kom och invånarna drabbades hårt.

Den finansielle ubalansen er ikke det eneste problemet Sverige står overfor, fortsetter de. Parallellt med at landet har bygget opp store og alvorlig ubalanse, har Sverige tatt i mot et rekordstort antall asylsøkere. Tall fra Statistiska centralbyrån (SCB) – Sveriges svar på SSB – viser at mange asylsøkere har lav utdanning, og de tre mener at det er vanskelig å tro at etableringsprosessen, som var ansett som problematisk allerede før 2013, ikke fungerer enda dårligere nå når Sverige har mottatt ekstraordinært mange.

Andersson, Bergh og Olshov mener derfor at det er grunn til å tro at asylinnvandringens effekt på de offentlige finansene vil bli mer negativ enn det tidligere studier har indikert. På grunn av de store utgiftsøkningene er det tvilsomt at regjeringen, til tross for dagens høykonjunktur, vil nå målet om overskudd.

Det betyr at statens underskudd risikerer å øke raskt når lavkonjunkturen setter inn:

På många sätt påminner situationen i Sverige både om bubbelekonomin i slutet av 1980-talet och om situationen i Spanien, Portugal och Irland åren före finanskrisen 2008. Hög tillväxt stimulerad av låga realräntor och kortsiktiga stimulanser ger tillfälligt hög tillväxt innan det är dags att betala priset för politiken.

En ekonomisk krasch kommer att slå hårt mot hela den svenska ekonomin och den svenska modellen. Historien visar att finanskriser är de ekonomiskt mest kostsamma kriser ett land kan drabbas av under fredstid. Kopplat till kostnader för flyktingmottagandet och bristande integration blir effekterna av krisen än värre. Med en svag arbetsmarknad på grund av krisen blir utanförskapet för nyanlända större och integrationen sämre.

Vi riskerar att skapa en ny grupp av fattiga i Sverige. Även om en finanskris är kostsam är förmodligen de sociala kostnaderna för nyfattigdomen ännu högre.

– Politikere, Riksbanken og Finansinspeksjonen har lukket øynene for problemene som har vokst seg stadig større, fastslår Andersson, Bergh og Olshov, og avslutter:

– Varsellampene har blinket lenge. Det har gått så langt at en kommende, dyp krise virker ubehagelig sannsynlig. Med riktige avgjørelser kan den mildnes, men neppe unnvikes helt. Det er på tide av beslutningstagerne løfter blikket og handler.

Og med tanke på at vi har en 1619 kilometer lang grense mot problemet, er det kanskje en fordel om norske myndigheter gjør det samme?