Teoretisk kan man som «flyktning» i Norge sikre seg en rekke offentlige økonomiske stønader, for deretter å reise hjem og leve på de samme utbetalingene til egen konto.
Det er dette som er avdekket i Sverige nå. En irakisk kvinne på rundt 40 år og mor til fem barn flyttet tilbake til Irak i 2013. Informasjonen om flytting delte hun ikke med svenske myndigheter. Adressen hennes var en postboks. Hun mottok mens hun var bosatt i Sverige en rekke ulike stønader, som boligstønad og barnebidrag. Til sammen betalte svenske skattebetalere henne over en halv million kroner i årene 2013 – 2017. Saken er nå under politietterforskning i Kristianstad. Kvinnen, som klarte å bli svensk statsborger, har altså kunnet hente ut penger i Irak fra konto i Sverige. I Irak har svenske myndigheter kun en postadresse å knytte henne til.
Se så for deg følgende: Det finnes leiligheter i eksempelvis Malmø der inntil 45 personer er bostedsregistrert. Alle de 45 kan potensielt være trygdemottakere. Men hvor bor mange av dem egentlig? I hjemlandet? Absolutt mulig.
Politisk ledelse vil skjule milliard-svindelen?
Den svenske økonomen Tino Sanandaji mistenker at politisk ledelse ikke vil at svenske skattebetalere skal få vite hvor mange «milliarder» svenske kroner som går til ovennevnte trygdemisbruk. Borgerne er jo fortalt at også den ikke-vestlige innvandringen er en økonomisk berikelse.
I orter som Malmö är det lite av en industri att få falska adresser för säg 2000 kr i månaden så man ser ut att bo kvar och få sina bidrag. Sydsvenskan: ”Folkbokföringen har blivit ett brottsverktyg…I en sådan här tvårumslägenhet på Rosengård i Malmö var 45 personer folkbokförda häromveckan. Migrationsminister Helene Fritzon (S) häpnade inför åsynen”
Hur många miljarder handlar denna bidragsfusk om? Svaret är att ingen vet då man aldrig undersökt det. Politiker som i flera år bluffat för svenska skattebetalare om lönsamma flyktingar vill inte att det ska komma fram vad de ställt till med (Sanandadjis Facebook-side, 3. august 2018, vår utheving).
Når dette foregår i antakelig massiv skala i Sverige, gjør det nok også det i Norge. Vi ser jo eksempelvis at det er liten, om ingen kontroll med «flyktninger» som reiser på besøk til hjemlandet, som nå om sommeren. Somaliere, iranere, afghanere og så videre.
Spørsmålet er: Hvor går grensen til den opprinnelige befolkningen og dens villighet til å finansiere dette via selvangivelsen? En ting er uansett klart: Den kvinnen som omtales lever fett i et lavkostnadsland som Irak.
Hovedbilde er illustrasjon, HRS