Kjønnslemlestelse

Minst 100 jenter trenger helsehjelp

Helsepersonell i Kalmar mener at minimum 100 jenter i byen trenger helsehjelp fordi de er utsatt for kjønnslemlestelse. Det ser ut til at det er en oppvåkning særlig i skolehelsetjenesten i forhold til de omfattende helseplagene elevene kan ha.

For kort tid siden kom det frem at det siden mars er avdekket at 60 jenter i Norrköping er kjønnslemlestet. Det er ingen offentlige data på nasjonal bakgrunn på jentene. Ei heller er det dokumentert at overgrepet har skjedd før innvandring.

At minimum 100 jenter trenger helsehjelp i Kalmar, og at ”mørketallet er stort”, er et anslag som ikke følges av resonnement eller data. Det interessante for oss i Norge, bør være den økte oppmerksomheten temaet har fått: lemlestede skolejenter har problemer med å tisse i løpet av skoledagen, de drikker lite for å unngå å tisse, noe som skaper hodeverk, og når de kommer i puberteten, får de (gjensydde) betydelige smerter.

Dette har ikke vært et tema på en eneste skole i Norge, så vidt HRS kjenner til. Skolehelsetjenester i Sverige ser nå ut til å øke fokuset på problemet, hvilket er svært gledelig. Det kan ”med hell” gjerne smitte over Kjølen til oss.

hege_banner_rights_special_778x150

Det hadde vært uhyre interessant om svenskene satte i gang undersøkelser for å kartlegge både omfang av berørte jenter, deres landbakgrunn, og hvor og når lemlestelsene ble gjort.

Nästan hundra Kalmarflickor under 18 år kan vara könsstympade. Troligen är det fler. Mörkertalet är stort.

Nu vill skolhälsovården intensifiera arbetet med att hitta och hjälpa de flickor som lemlästats.

– Det här är inget annat än en utdragen misshandel. Att stoppa det handlar inte om förakt mot andra kulturer. Det handlar om stoppa misshandel, säger skolöverläkaren Karin Linge.

Debatten om könsstympning har tagit ny fart sedan Norrköpings Tidningar i början av juni avslöjade ett 60-tal fall bland unga flickor. Skolhälsovården i Norrköping har fått extraresurser för att hitta och kartlägga hur utbredd könsstympningen är. En stor del av flickorna som kartlagts i Norrköping har utsatts för den grövsta formen av stympning då både klitoris och blygdläppar skärs bort och underlivet sys igen. Men upptäckten är knappast en lokal företeelse. En försiktig uppskattning av sjukvårdspersonal som Barometern talat med är att minst hundra unga flickor som bor i Kalmar har utsatts i sina hemländer. Skillnaden mot Norrköpingfallet är att de här inte är kartlagda.

– Det är ett stort problem, men det är svårt att säga något antal, säger Karin Linge. Mörkertalet är stort. Skolhälsovården kommer i kontakt med samtliga elever i Kalmar. Men det är inte lätt att få vetskap om någon är stympad eller inte vid en hälsokontroll.

– Frågan är mycket känslig. Det handlar mycket om hur man frågar och ofta vill flickorna inte tala om det. Många unga flickor tror också att könsstympning är något som är naturligt för att bli kvinna. Det är först i ett senare skede, när problemen blir mer akuta, som skolhälsovården kan få chans att prata med de drabbade flickorna. Det kan exempelvis handla om att flickorna har svårt att kissa och att de därför undviker att dricka så mycket. Till följd av vätskebristen får de ont i huvudet, vilket gör att de kontaktar skolhälsovården.

– För dem som har utsatts för stora ingrepp blir det problem vid menstruationen. Blodet kan inte komma ut och det smärtar något otroligt, säger Karin Linge.

Skolhälsovården i Kalmar har länge jobbat med frågan och tillskansat sig stor kunskap, framför allt på vissa skolor där företeelsen är vanlig, menar Linge. Behov av utbildning är dock alltid stort och utan tvekan kommer den allmänna debatten och att fler vågar prata om det att vara till gagn för flickorna.

– Men det här är ett arbete som måste ske på lång sikt, framför allt globalt. Och vi måste sluta avfärda frågan som en kulturell företeelse.

– Det här är inget annat än en utdragen misshandel av unga flickor. Det kan ingen acceptera.