Politikk

Anne Sofie Roald vil ha forbud mot ansiktsslør

Den tidligere AKP-eren som konverterte til islam, og nå professor i religionsvitenskap, Anne Sofie Roald, er bosatt i Malmö. Roald tar et oppgjør med ”dobbeltmoralen i den økende toleransen og hensyntakingen i overfor ekstreme kulturelle fenomener som ansiktsslør”. Likestilling i Sverige ”er en likestilling for svenske kvinner, men ikke for muslimske kvinner,” skriver hun. Vi kan konstatere at Roald er hakket før selverklært HRS-fan.

I Sverige er det ingen debatt om forbud eller ei mot ansiktsslør. Roald tror det handler om det kommende valget: Politikere er redde for at et standpunkt for forbud, kan føre til stemmetap. Men Roald vil ha debatten, og hun vil ha forbud, i likestillingens navn, og for å frariste en liten mannlig elite det kollektivistiske grepet om så mange muslimske kvinner, skriver hun i et innlegg i Sydsvenskan.

Med dette innlegget viser Roald mot og integritet. Debattklimaet i Sverige er så hatefullt, at man vanskelig unngår å bli stemplet som rasist når man vil ”sette kvinnene fri”.  Det er verdt å minne om denne artikkelen, der det kommer frem i en undersøkelse at hele 85 prosent av 500 intervjuede kvinner i Italia sier de bruker slør (altså ikke ansiktsslør), ”ut av frykt”.  Her kommer det også frem at Roald etter 22 års hijabbruk opplevde det som en lettelse å ta plagget av. Hun ble ”en i massen”.

Roald åpner innlegget med at ansiktstildekning ikke hører hjemme i et ”åpent samfunn”.  Så går hun videre til en personlig opplevelse:

rights_banner_praktutgave-ny_778x150

För några år sedan krävde en muslimsk förskollärare att få bära ansiktsslöja på sitt jobb. Jag satt då tillsammans med två praktiserande muslimska kvinnor med huvudduk och såg på SVT:s nyhetssändning. De var båda helt eniga om att de aldrig skulle vilja skicka sina barn till en förskola där läraren bar ansiktsslöja.

Roald konstaterer at det nylige dommen i Den europeiske menneskerettighetsdomstolen (EMD), har ført til debatt i Norge og Danmark, men ikke i Sverige.

Kan orsaken vara det kommande valet?

Den svenska muslimska minoriteten har blivit en mycket stor minoritet och därmed har gruppen också fått en mycket större påverkan på den officiella politiken än den hade för bara några få år sedan. Politiker är därför försiktiga med att göra det som de tror är provocerande utspel gentemot den muslimska gruppen.

Roald understreker fenomenet HRS har pekt på år ut og år inn: slørbruken brer om seg, både i vesten og i OIC-landene.

I hela världen har användningen av huvudduk och på sistone även ansiktsslöja brett ut sig. Orsaken kan vara ökad religiositet, reaktion mot inhemska sociala, ekonomiska och politiska problem, reaktion mot västvärldens politiska och kulturella dominans eller ett sätt att manifestera sin identitet i en minoritetssituation. Och i vanlig ordning är det kvinnorna som ska offra sig för gruppen.

Att fler kvinnor använder ansiktsslöja är till stor del en konsekvens av saudiska oljepengar. Stipendier för islamiska studier i saudiska städer har de senaste decennierna lockat till sig studenter från hela världen.

Efter avslutade studier har studenterna tagit med sig saudiska traditioner, som till exempel ansiktsslöjan, tillbaka till sina hemländer och till västerlandet där de verkar som islamiska lärda. Den enorma framgången för den extrema islamtolkningen, salafismen, i Nigeria, Irak, Pakistan och Syrien är typexempel på oljepengarnas påverkan.

Ansiktstildekning er ”kollektivistisk undertrykkelse”, mener Roald. Det er en ”mannlig, ofte svært konservativ, elite som setter opp reglene for hva som er religiøst og hva som ikke er det.”

Ansiktsslöjan kan ses som ett kollektivistiskt förtryck. De flesta muslimska kvinnor har ingen möjlighet att själva tolka religiösa texter. Därför har de ingen talan när det gäller att bestämma vad som är ”islamiskt” och vad som inte är det. Orsaken är först och främst brist på islamisk utbildning. Men det viktigaste är muslimska kvinnors socialisering in i ett system av generell ”lydnad”. På ett religiöst plan leder denna tanke till att de lärdas ord om religiösa plikter förstås som Guds ”vilja”.

Många hävdar att även flickor och kvinnor i Sverige som följer senaste modetrenden är utsatta för ett kollektivistiskt förtryck. Och, ja, det finns vissa beståndsdelar av samma förtryck både i den muslimska religiositeten och i den västliga kommersialismen: Men när religion och kultur används i förtryckande syfte får det en känslomässig, och ibland även en våldsam aspekt, som inte finns inom kommersialism.

Kvinnans frigörelse i Sverige har varit en process både på ett världsligt och religiöst plan. För mindre än hundra år sedan hade den svenska kristendomen liknande strukturer som finns i den islamiska traditionella laglitteraturen, med mannen som huvudförsörjare och herre i hushållet och kvinnan som ansvarig för arbetet i hemmet. Även huvudduken var en del av det ”svenska”: Kvinnor skulle täcka huvudet som ett led i gudsdyrkan.

Det finns en dubbelmoral i den ökande toleransen och hänsynstagandet gentemot extrema kulturella företeelser som ansiktsslöjan. Den svenska jämställdheten som män och kvinnor har kämpat för i flera decennier blir en jämställdhet för etniskt svenska kvinnor, men inte för muslimska kvinnor med bakgrund i andra länder.

Jämställdheten lagstiftades på 1970-talet och lagen var en stark drivkraft för den utveckling som vi ser frukterna av idag. På samma sätt borde ett lagförbud mot att använda ansiktsslöja ge muslimska kvinnor möjlighet att undgå att hamna i religiösa ytterligheter som är definierad som islamiskt av en liten manlig elit.

Vel, skaut ble først og fremst brukt av praktiske årsaker i Skandinavia. Men la den ligge. Det aller viktigste er at en intellektuell autoritet som Roald, tar et kraftig oppgjør her med likestillingssviket og etterlyser at kvinnene frigjøres fra de mobile fengslene en forstokket mannselite har prakket på dem. Roald klapper de organiserte såkalte feministene ideologisk på munnen – rett og slett. (For ordens skyld: vi vet jo at noen kvinner, som også støtter ISIL og ISIS, selv har valgt det ekstremideologiske utstyret selv. Det er likevel ikke et argument for tildekningen, for som Roald påpeker hører ikke plaggene til i et åpent samfunn.)

Roalds argument om et åpent samfunn, er nettopp hva EMD vektlegger i dommen sin. «Living together», som det heter, krever at vi ser hverandres ansikt. Her er dommen