Det er lite sannsynlig at broren var alene om drapet. Det klassiske er nettopp at en ung bror utpekes til å utføre udåden, for å minimalisere straffeutmålingen.
Vi omtalte det svært brutale drapet i Landskrona flere ganger tidligere i år, et drap som rystet Sverige ikke minst grunnet den veldige brutaliteten. Men også fordi Maria uttalte at hun fryktet å bli drept av sine egne, og at hun bare 11 år gammel ble tatt til kurdiske Irak, familiens hjemtrakter, og giftet bort.
Som i den nylig omtalte saken om æresdrapet av Banaz Mahmod i London i 2006, tok ikke myndighetene den uttalte frykten på alvor.
Lillebroren ble arrestert umiddelbart for drapet, etter dette en 39 år gammel kvinne, Marias mor, som på et senere tidspunkt ble løslatt.
Den nå 17 år gamle morderen og broren av Maria, fikk kun åtte års fengsel for det groteske drapet av sin egen søster.
Halvsøsteren til Maria, Saga, som er en måned eldre enn Maria, står frem i Aftonbladet og forteller at hun kunne lidd samme skjebne. Deres felles far fra Irak ville også ta henne til Irak i ung alder, men den svenske moren satte foten ned, melder Aftonbladet
När Maria mördades förlorade Saga Berivan Lönnelid, 19, sin halvsyster. I dag dömdes deras halvbror till åtta års fängelse för hedersmordet.
– Jag trodde jag kände honom. Men det gjorde jag tydligen inte, säger Saga.
Maria hann vara 19 år gammal i en dag.
Födelsedagen var sista gången som Saga Berivan Lönnelid pratade med sin syster.
Hon sa grattis.
”Ovanligt hårt straff”
Dagen efter fick hon veta att Maria mördats med 107 knivhugg av sin egen bror, Sagas halvbror.
I dag dömdes 17-åringen till åtta års fängelse för det som rätten kallat för ett hedersmord.
– Jag är nöjd med domen. Det är ovanligt att det blir ett så pass hårt straff när gärningsmannen är så ung, så jag tycker det var bra, säger Saga.
Det skiljde bara en månad på halvsystrarna Saga och Maria.
– Hon brukade bli sur när jag kallade henne för lillasyster eftersom det skiljde så lite mellan oss. Jag kommer att minnas henne som den glada spralliga tjej hon var, en tjej som skrattade för ingenting, säger Saga.
Leva ett vanligt liv
Men trots att det skiljde så lite i ålder mellan systrarna hade de helt olika liv.
Saga och Maria delade samma pappa, en man från Irak, som Maria och hennes bror under en lång tid bodde hos.
Saga blev kvar i Sverige hos sin svenska mamma och levde ett vanligt liv.
Men för Maria blev livet i Irak ett helt annat. Hon giftes bort med en man mot sin vilja och utstod både fysisk och psykisk misshandel.
Hon lyckades fly tillbaka till sin mamma i Landskrona.
Där ville Maria leva ett liv som alla andra svenska unga tjejer.
Gå på disco, träffa kompisar, möta killar.
Utsattes för hot
Hennes då 16 år gamle bror accepterade inte hennes sätt att leva på.
Han började hota henne och män i hennes närhet. Kallade henne hora och slampa för hennes sätt att leva på.
Maria uppgav till socialtjänsten att hon även mottog hot från sin pappa och före detta make i Irak.
Hon kände sig rädd och orolig berättade flera vänner till henne under rättegången. Oroad att hon skulle tvingas tillbaka till Irak, att bli tvångsgift på nytt.
Jobbar mot hedersvåld
Maria fick till slut hjälp av socialtjänsten att skaffa sig en egen lägenhet. Där hittades hon död den 23 april i fjol.
– Jag visste inte hur utsatt hon var förrän efteråt. Jag visste heller inte att hon var medlem i «Tänk om» (en förening för kvinnor som drabbats av hedersproblematik reds anm.) Men jag märkte att hon var orolig och pressad, säger Saga.
Saga, som fortfarande går i gymnasiet, är nu själv volontär i riksorganisationen mot hedersvåld «Glöm aldrig Pela och Fadime».
Hon tycker det är viktigt att sprida kunskap om hur allvarligt och utbrett hedersvåldet är i vissa kulturer och släkter.
– Jag vill inte vara dömande men jag tycker att när man är i Sverige så ska man anpassa sig efter svenska lagar. Man ska ha sin tro eller religion men det finns lagar i Sverige som säger att vissa saker inte är tillåtna. Någonstans måste alla människor ha ett människovärde, säger Saga.
”Inte längre min släkt”
Sin pappa och släkten på hans sida har Saga inte längre någon kontakt med.
– För mig är de inte längre min släkt. Vi delar blodsband men ingenting mer.
– Min pappa försökte få över även mig till Irak när jag var yngre men min mamma, som är svensk, sade ifrån. Det är tack vare henne som jag sitter här i dag och inte råkat ut för samma sak som Maria, säger Saga.