Æresdrap og æresrelatert vold

Den virkelige rasismen

Å ta hensyn til æreskulturen – som går på bekostning av særlig jenter og kvinners frihet, er omvendt rasisme. Æreskulturen må bekjempes. Det gjøres ved å legge ned muslimske friskoler, som bidrar maksimalt til å opprettholde æreskulturen. Likeledes må hijab på jenter forbys. Dette sier Sara Mohammad, leder av foreningen ”Glem aldri Pela og Fadime” i Sverige, landet der 8 500 unge frykter å bli drept av sin egen familie. I disse dager pågår det en historisk rettssak om æresdrap i Sverige.

Hege Storhaug, HRS

Rundt 70 000 unge svensker forteller om ufrihet ved valg av livsledsager, studier, klær, venner med mer, ifølge en rapport fra Ungdomsstyrelsen. Samme rapport forteller at 8 500 unge frykter at familien kan drepe dem. Antallet er knapt til å fatte. Æreskulturen er sannelig blitt en rotfestet del av Folkhemmet. Men det fins krefter som står opp mot denne formørkelsen og insisterer på nulltoleranse overfor æresfenomenet. Å ta hensyn til æreskultur er regelrett rasistisk, sier Sara Mohammad i foreningen Glöm aldrig Pela och Fadime. Foreningen jobber på grasrota i æresmiljøene. Tilstanden der er alarmerende og knapt til å fatte.

– Det är omvänd rasism att ta hänsyn till hederskultur, säger Sara Mohammad, ordförande för föreningen Glöm aldrig Pela och Fadime, GAPF.

Just nu sitter en flicka inspärrad i ett rum i ett land långt borta. Dit har hon kidnappats av sin pappa och bror. Hennes kontakt med släktingarna i Sverige sker med sms, som hon får hjälp av sin kusin att skicka under de få sekunder av sin vakna tid då hon inte är övervakad.

Stor risk att mördas

– Jag har pratat med Utrikesdepartementet. Men risken för att hon ska bli mördad är så stor att det är förlamande. Man vet inte hur man ska gå till väga. Om vi gör fel, kan hon dö, säger Sara Mohammad.

Just nu jobbar hon heltid med projektet Gift mot sin vilja, med stöd av Ungdomsstyrelsen. Stor del av fritiden går åt till att hjälpa unga, framför allt kvinnor, som lever under hot om hedersvåld.

Flickan i rummet är ett av de värsta fallen Sara Mohammad ansvarar för just nu. Hon vågar inte avslöja flickans ålder eller vilket land det gäller – av rädsla för flickans liv.

Til dem som til stadighet vifter med rasisme- eller islamofobi-kortet: Sara Mohammad erfarer at nettopp disse to kortene er et hovedstengsel i kampen for innvandrerjenter og – kvinners frihet og rettigheter på linje med den svenske befolkningen. (Som Asle Toje så glimrende beskriver begrepet islamofobi og dets funksjon: ”Begrepet er konstruert for maksimal injurierende kraft og minimal presisjon.”) Sara Mohammad forteller også om det samme vi opplever i Norge: at mange barn, særlig dem med muslimsk bakgrunn, oppdras til ikke å bli en del av det nasjonale fellesskapet.

I Sverige lever 70 000 unga begränsade liv, där de inte själva kan styra sina val av partner, studier, kläder, vänner med mera, enligt en rapport från Ungdomsstyrelsen 2009.

8 500 av dem är oroliga för att mördas av sin familj.

Sara Mohammad engagerade sig i frågan, mycket eftersom hon själv är från irakiska Kurdistan och har levt med hedersrelaterat våld.

Omvänd rasism

Hon upplever att hon tvingas tampas med känsligheten i frågan, eftersom hedersvåld har starka kopplingar till kultur i olika regioner.

Det finns ett stort hinder på grund av rädsla att bli kallad rasist eller islamofob, säger Sara Mohammad.

Det är en verklighet att det finns rasister och islamofober i Sverige.

– Men diskussionen är snedvriden. Man ska inte rikta sig mot muslimer utan mot politisk islam. När det gäller etniska grupper är det en verklighet att man blir uppfostrad att ”inte bli svensk” och behålla sin kultur, fortsätter hon.

Men då gäller det att inte fokusera på ytliga attribut som folkdans, mat och klädsel. Fokus i kritiken mot en kultur ska ligga på kvinnors och barn rättigheter.

– Jag brukar säga att det är omvänd rasism att ta speciella hänsyn till hederskultur. Tar man hänsyn till en del av min kultur och religion som ger rabatt åt mina rättigheter som kvinna eller ung kille, på grund av att mina föräldrar kommer från en hederskultur, betyder det att man bidrar till brott mot mänskliga rättigheter. Man måste våga ta fighten och sätta mänskliga rättigheter som något globalt, säger Sara Mohammad.

I 2005 ble Abbas Rezai drept i Högsby i Sverige. Den unge mannen på 20 år med afghansk bakgrunn hadde giftet seg av kjærlighet med en 16 år gammel jente, også hun med afghanske røtter. En gutt ble dømt for drapet, som etter all sannsynlighet var en kollektiv handling, der guttens foreldre skal ha vært høyst delaktige i udåden. Den unge mannen, som nå er 23 år, forteller nå at han ikke orket ikke å holde fast ved løgnen om at det var han alene som drepte Abbas. Etter at han klarte å bryte med foreldrene, er han nå hovedvitne i gjenopptakelsen av saken. Den kollektivistiske tiltalen er en juridisk milapæl og seier for Sara Mohammad og hennes kolleger.

Rättegången som just nu pågår, mot föräldrarna och brodern i Högsby som står åtalade för att ha mördat dotterns pojkvän, Abbas Rezai, 20, visar på att hedersproblematiken aldrig bärs av en individ, anser hon.

– Det är ytterligare ett exempel på att det alltid är en grupp människor som ligger bakom dådet, säger Sara Mohammad.

Rega Svensson (V), författare och engagerad i Irakiska kommittéen för kvinnors rättigheter, ICWR, håller med.

– Det är en mycket viktig lärdom om hur hederskulturen fungerar. Det är aldrig bara en person som ligger bakom ett hedersmord, även om det bara är en person som håller i kniven, säger Rega Svensson.

– Att flickan hade en bror som var under 18 år gjorde att vi aktivister mot hedersvåld direkt kunde förutspå att det var han som skulle ta på sig skulden. Det är ett mönster. Att hela familjen nu ställs till svars är oerhört viktigt.

Hon ser Högsbymålet som en juridisk milstolpe.

Foreningen Glöm aldrig Pela och Fadime, etterlyser en rekke tiltak for å bryte ned æreskulturen, et par av dem totalt uspiselige for våre politikere i Norge, og da er vel det meste sagt om hvilket gjennomslag forslagene vil ha i Sverige:

– Kunskapshöjning om hedersvåld hos myndigheter och bland allmänheten.

– Omedelbar kriminalisering av tvångsäktenskap.»Jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (FP) har lovat det. Men hur lång tid ska det behöva ta?»

– Stäng religiösa friskolor. «De bidrar till hundra procent till att bevara hederskulturen».

– Förbud mot slöja för barn. «Småflickor ska inte behöva sexualiseras och dölja sin kropp».

– Bättre samarbete mellan polis, Socialtjänst och Utrikesdepartementet mot hedervåld. «Det har blivit lite bättre. Numera kan exempelvis en svensk ambassad utfärda provisoriskt pass till någon under 18 år. Men det finns mycket mer att göra».

”Hänsyn till hederskultur är rasistiskt”