De siste dagers hellige er så anstendige at det snart ikke finnes grenser for hvor langt de er villige til å gå for å fastholde sin overlegne moralske posisjon. Og det er ikke rart, for denne posisjonen gjør nemlig at man kan tillate seg hva som helst, uten å noen gang måtte si unnskyld. Hvis noen påpeker at de faktisk benytter seg av folkemordsretorikk, da er det bare disse som feiltolker – nettroll og rasister som dom är.
Så hvis en av De Snille skriver: Det är de där andra rådisarna jag skulle vilja utplåna på ett värdigt vis. De bruna, og du tolker det som at hun vil utrydde de hun mener er brune rotter, så er det du som tar feil. Det mener hun absolutt ikke, hvordan kan noen tro noe sånt? Vel, vi kan jo prøve å sette inn en hvilken som helst annen gruppering i dette sitatet og forestille oss skribenter som Expressens Cecilia Hagens reaksjon. Vi skal nok ikke se bort fra at sjefredaktør i Expressen Thomas Mattson, som ikke synes at saken er verdt å kommentere, ville ryddet forsiden.
Det hele begynte med asylaktivist og generalsekretær i Advokatsamfunnet, Anne Ramberg, som mener at ekte humanisme er synonymt med en omfattende asylinnvandring, og skulle det knipe med ressurser, ja, da får alle svensker stramme inn livremmen. Uttalelsen «jag inser också att alla de gamla människor som jobbat hårt ett helt liv nu ska ställas emot alla de flyktingar som kommer som också tar sjukvård och skolor i anspråk. Men det är nog på det viset att humanismen kräver att man får göra avkall på sin välfärd» ble gjenstand for kritikk og det likte humanisten dårlig. Særlig dårlig likte hun riksdagsmedlem for Moderaterna og De Brune Rottenes talsmann Hanif Balis kritikk:
– Bruna råttor tittar alltför ofta upp ur sina hålor. Bedrövligt är t ex att skåda hur en moderat riksdagsman väljer att inte bara ropa med gatans parlament utan att därtill i många stycken, agera som dess taltratt. Hanif Balis samtalston hör i hemma, inte i Sveriges Riksdag, utan i rännstenens. Och debatten behöver hyfsas. Till fromma både för fattigpensionärer och asylsökande flyktingar, skrev hun. Anstendige Annes eget rennestensspråk ga gjenlyd og hun omformulerte det raskt til det mye, mye bedre:
Det finns förstås de som inte delar mina åsikter. Det är givetvis alldeles i sin ordning. Att invandrarfientliga grupper och andra i den stora undervegetationen på sociala medier ägnar sig åt hot mot meningsmotståndare är däremot inte acceptabelt. Det hat som där framskymtar mot flyktingar och människor i nöd och mot dem som driver flyktingarnas sak är kväljande. Bruna råttor tittar alltför ofta upp ur sina hålor.
Bedrövligt är också att skåda hur en moderat riksdagsman väljer inte bara att ropa med gatans parlament utan att därtill, i många stycken, agera som dess taltratt. Hanif Balis samtalston hör hemma, inte i Sveriges riksdag, utan i rännstenen. Och debatten behöver hyfsas. Till fromma både för fattigpensionärer och asylsökande flyktingar.
Bali kan dermed puste lettet ut, han hører riktignok hjemme i rennestenen, men han er ikke en brun rotte slik Ramberg opprinnelig skrev. Det skal han være glad for, for de går spennende tider i møte nå. Hos Expressen sitter det nemlig en medsøster i Anstendigheten – forfatter, fast spaltist og Ramberg-støtte Cecilia Hagen – som er også er grusomt bekymret for tonen i debatten og folkets feilaktige holdninger til saker og ting. Ja, ikke folkets, da. Bare brunrotte-delen.
De må det gjøres noe med, så Hagen lurer litt på hvordan man får utryddet dem:
Hur man ska bli kvitt de mänskliga brunråttorna? Med gift?
Jepp! Så prøv Zyklon B du, Cecilia – det skal visst ha fungert bra for de forrige som brukte samme type retorikk som deg og dine anstendige, humanistiske venner.