– Vi vet inte riktigt var det hela tar vägen…

Den væpnede volden eskalerer i Sverige. Sveriges Televisjon (SVT) opplyser at fem ganger så mange har blitt skadet eller drept i skyteepisoder i svenske byer enn i de øvrige nordiske land og beskriver situasjonen som ekstrem i forhold til Danmark, Norge og…

Den væpnede volden eskalerer i Sverige. Sveriges Televisjon (SVT) opplyser at fem ganger så mange har blitt skadet eller drept i skyteepisoder i svenske byer enn i de øvrige nordiske land og beskriver situasjonen som ekstrem i forhold til Danmark, Norge og Finland.

Stockholm-3

Det er stort sprik i antallet skuddskadede i svenske storbyer kontra København, Oslo og Helsingfors i perioden 2010 til første halvår i 2015:

rights_banner_praktutgave-ny_778x150

  • Stockholm 189
  • Göteborg 109
  • Malmö 63
  • Köpenhamn 30
  • Oslo 30
  • Helsingfors 10 (cirka)

Antall drepte i skuddløsninger i samme periode er 21 i Stockholm, 17 i Göteborg, 7 i Malmö, mens tallene for København, Oslo og Helsingfors er hhv. 6, 3 og 2.

Sverige 2015 har i omgångar skakats av gängrelaterade våldsdåd i storstadsområdena. I Malmö har vågen av handgranater dominerat nyhetsflödet och även dödsskjutningar har ägt rum.

I Göteborg fick den ofattbart brutala masskjutningen på Vårväderstorget statsministern Stefan Löfven att besöka platsen och lova bättring.

Två dog och åtta skottskadades när maskerade män med automatvapen sköt besinningslöst på en restaurang.

SVT påpeker at trenden har vært synlig i årevis. Mens vold med dødelig utgang minsker totalt i samfunnet, hovedsakelig på grunn av bedre akuttberedeskap og medisinske nyvinninger som gjør at flere voldsofres liv blir reddet, øker skytingen på åpen gate. Volden likeså.

Etter IKEA-drapet fant journalist Stefan Lisinski i Dagens Nyheter det betimelig å hevde at Sverige tross alt har blitt tryggere. Den dyktige og profilerte svenske nasjonaløkonomen Tino Sanandaji tok imidlertid en titt på Lisinskis fremstilling av statistikken og ble ikke imponert. I stedet er Lisinskis artikkel så misvisende at det er grunn til å stille spørsmål ved dømmekraften hans:

Det er nemlig ikke voldsbruken som har sunket, det er antallet som dør av den.

Antallet dødsfall som følge av vold har riktignok blitt mindre – fra ca. 100 i året på 90-tallet, til 87 i 2014 – men forsøkene på å gjøre noen død har ikke minsket. Snarere tvert i mot:

Sveriges befolkning har økt med ca. 17 prosent siden 1980, men tall fra Brottsförebyggande rådet(BRÅ) viser at antall anmeldte drapsforsøk, mishandling og ran har mer enn fordoblet seg, forklarte Sandandaji.

BRÅ

I SCBs undersökning av levnadsförhållanden har andel som uppger att de blivit utsatta för våld ökat likasås mellan 1980 och sista rapporterade året 2007. Att antal väktare tredubblats och utgifter på larm och övervakning ökat ännu mer tyder heller inte på ökad underliggande trygghet.

Ökad trygghet och minskat våld är knappast vad en seriös granskning av statistiken tyder på. Statistiken visar ungefär vad tidningsrubrikerna visar, nämligen att våldet har ökat jämfört med exempelvis 1980. Det stämmer inte som Fredrik Reinfeldt påstår att ”Brottsligheten sjunker och den sjunker brett”. DN och Reinfeldt ger sken av att de är upplysta och informerar en irrationell pöbel att våldet ”faktiskt” har minskat.

I oktober 2014 oppgraderte det svenske Rikskriminalpolitiet områdene hvor de ikke kan opprettholde lov og orden til 55. I disse områdene anses kriminelle nettverk å ha stor negativ påvirkning på omgivelsene og preges av at oppgjør mellom kriminelle kan resultere i skuddløsning på åpen gate, at innbyggerne ikke tør å avgi vitnemål og at politiet ikke er velkomne og/eller angripes.

Det handlar om stadsdelar som präglas av ”öppen narkotikaförsäljning, kriminella uppgörelser som yttrar sig i grova våldsyttringar på allmän plats, olika former av utpressning och otillåten påverkan samt utåtagerande missnöje mot samhället”. Utvecklingen i områdena har medfört att det är svårt att utreda de brott som begås där.

Dessutom läser vi om fler och fler stadsdelar där poliser, brandkår, ambulanser, brevbärare, parkeringsvakter, budbilar och journalister har fått det svårare att arbeta. Hot och stenkastning har ökat.

– Vi holder på å miste grepet, sa etterforskningsleder Jacob Ekström i politiet:

Forsker og enhetssjef ved avdelingen for øknomisk og organisert kriminalitet på Brottsförebyggande rådet (BRÅ), Lars Korsell, bekrefter eksistensen av slike enklaver:

– Ja, det är rätt sensationellt att det finns enklaver i Sverige där svensk lag inte längre gäller, säger han långsamt och eftertänksamt.

I sammenligning med nabolandene er situasjonen i Sverige ekstrem, mener SVT:

Jämfört med i grannländerna är situationen extrem.

– Siffrorna är mycket anmärkningsvärda, säger Micael Björk, sociolog vid Göteborgs Universitet som bland annat forskar kring polisarbete och organiserad brottslighet.

Siffrorna SVT Nyheter tagit fram visar att antalet skottskadade och döda i alla de tre svenska storstäderna vida överstiger antalen i Oslo, Köpenhamn och Helsingfors.

Slår man ihop siffrorna visar de att fem gånger så många har skottskadats de senaste fem åren i Göteborg, Stockholm och Malmö jämfört med i grannländernas huvudstäder tillsammans.

Antalet döda i skottlossningar är ungefär fyra gånger så många.

Professor i kriminologi Jerzy Sarnecki mener det mangler kunnskap om hvorfor det er mer skyting i Sverige enn i nabolandene. Han påpeker at det de forskjellige landenes politi arbeider ulikt, men viser imidlertid til at landenes lovgiving og andre verktøy er forholdsvis like. Derimot tror han at den sosiale situasjonen i Sverige er dårligere:

– Jag tror snarare att vi har en mycket sämre social situation här. Det vi ser nu är resultatet av ett misslyckande som sträcker sig tjugo år tillbaka när de här unga killarna som nu skjuter växte upp, säger han.

Hverken forskere, politi eller andre sakkyndige i de nordiske landene har noe klart svar på hvorfor det skytes så mye mer i Sverige, skriver SVT.

Det pekes på dynamikken ved at hver person som skades eller myrdes har individer rundt seg som vil hevne angrepet. Denne voldsspiralen er vanskelig å stanse. SVT viser til Göteborg, hvor politiet flere ganger har opplyst om at situasjonen har roet seg fordi ledene personer i kriminelle nettverk har blitt drept eller fengslet. Men kort etter har situasjonen igjen eskalert, enten fordi slektninger og venner til personene som er borte har tatt over eller fordi nye grupper benytter anledningen til å styrke sine egne posisjoner.

Igjen bruker SVT Göteborg som eksempel.

Ett aktuellt exempel är Vårväderstorget i Göteborg. I den händelsen dödades en ledande person inom ett nätverk och flera andra skadades. Efteråt har flera personer spärrats in, både misstänkt inblandade och personer som planerat hämndaktioner.

Bare den siste måneden har det vært minst fem ulike skuddepisoder og et granat-angrep i Göteborg. To ble drept og to skadet.

– Totalt sett har vi färre skjutningar i år. Tyvärr är antalet döda högt, man skjuter uppenbarligen för att döda, säger Robert Karlsson.

Många av våldsdåden i år har enligt Robert Karlsson sannolikt att göra med varandra. I förra veckan slog polisen också fast att explosionen i en bil på Hisingen i somras var resultatet av en planterad bomb.

Fyra personer, varav en liten flicka, dog.

– Vi har tyvärr ett antal konflikter som rasar, och vi vet inte riktigt var det hela tar vägen, säger Robert Karlsson.

SVT: Extrem situation jämfört med grannländerna<