Æresdrap og æresrelatert vold

Vold er det største problemet, men hvorfor?

Arbeidsmiljøet i den svenske skolen er ikke som det engang var. Vold er nå det største problemet i lærernes arbeidsdag. Lærere beretter om dramatiske endringer i skolen de siste 20 – 30 årene, uten å fortelle hvem de voldelige elevene er. Men det er klart at hvis man bytter ut et folk, får man en ny kultur, her antakelig eksemplifisert med æreskultur.

Slag og spark. Mangel på empati. En terskel for voldsutøvelse som er svært lav. ”De som gikk på skolen for 20 år siden ville ikke kjent seg igjen i dag. Helt generelt har man mye mindre respekt for lærere og autoriteter.  Det som tidligere var utenkelig, å slå en lærer, er nå høyst tenkelig.”

Dette sier Inger Högstedt, som er arbeidsmiljøinspektør hos Arbetsmiljöverket og ofte er på inspeksjoner på skoler.

Dagens nyheter har gått gjennom hundretalls tilfeller av trusler og vold mot lærere og annet skolepersonell. Ofte handler det om elever som får et spontant raseriutfall og som utagerer mot den som tilfeldigvis står ”i veien”. Andre ganer er det bevisst vold mot en spesifikk lærer.

hege_banner_rights_special_778x150

Ofre for volden forteller om et arbeidsmiljø der nedsettende ord, trusler og krenkelser er en del av hverdagen. For mange er det vanskelig å snakke åpent om, både i redsel for skolens rykte men også for elevene som er voldsutøverne. Eksempelvis på en skol sør i Sverige ble en lærer truet med en saks. Da lokalavisen skrev en notis om hendelsen, ble eleven bak hendelsen rasende.

Många andra vill berätta men bara om de får vara anonyma. En kvinnlig lärare, som fortfarande är sjukskriven sedan en elev kommit bak­ifrån och dragit ner henne till golvet, är rädd för att eleven ska söka upp henne i hemmet.

– Det var den mest fruktansvärda smärta jag varit med om. Jag kämpar fortfarande med detta – och med skammen att min helt nya klass såg sin fröken gråta av smärta och falla ner i golvet. Dagarna efter överfallet fick jag stanna på väg till skolan för att kräkas innan jag kunde köra vidare och undervisa. Jag är fortfarande rädd för eleven, säger gymnasieläraren.

Även rektorer drabbas. En rektor från Stockholmsområdet fick ta emot slag och sparkar när hon tillsammans med en lärare försökte skydda en elev från att bli nedslagen av en klasskamrat.

– Pojken kände sig kränkt och skulle till vilket pris som helst hämnas. Då blev vi måltavlor i stället, säger rektorn.

– Jag har jobbat på skolor i över 30 år och de senaste åren har jag kunnat se en tydlig förändring. Det har blivit mycket vanligare med slag, fula ord och brist på empati. Om någon retas så kan det lätt besvaras med en spark.

Rektorn får medhåll av Inger Högstedt, som i egenskap av arbetsmiljöinspektör på Arbetsmiljöverket ofta gör skolbesök.

– Den som gick i skolan för 20 år sedan skulle inte känna igen sig i dag. Rent generellt har man mycket mindre respekt för lärare och andra auktoriteter. Det som förut var otänkbart, att slå till någon lärare, är högst tänkbart nu.

Rektorn som blev slagen av en elev tror att en del av förändringen handlar om föräldrarnas brist på uppfostran.

– Det har blivit fult att sätta tydliga gränser, många föräldrar låter barnen bestämma. Men när barnen kommer till skolan ska de sitta på sin plats och göra en massa saker som de inte vill. Det är en viktig orsak till konflikter, säger hon.

Ifølge Arbetsmiljöverkets statistikk har antallet sykemeldinger blant lærere grunnet trusler og/eller vold ligget stabilt på 260 tilfeller årlig de siste fem årene. I perioden 2007 – 2012  er er det anmeldt 2 977 tilfeller av andre alvorlige hendelser.

Den overveldende andelen ofre blant lærere er kvinner i alderen 45 – 54 år, mens gutter stort sett alltid er overgriperen.

Kanskje mest oppsiktsvekkende er det at de fleste anmeldelser omhandler skolepersonell i grunnskolen.

– Våldet har gått ner i åldrarna. Allt yngre elever, företrädesvis pojkar, ger sig på lärare med våld, säger Peter Norell.

Beskrivelsene minner sterkt om gutter i æreskulturen: det settes ikke grenser for dem hjemme, liten respekt for jenter og kvinner, mangel på empati – som er et svært viktig trekk ved æreskultur – og lav terskel for voldsbruk.

Lärare hotas och misshandlas av sina elever