Integrering og integreringspolitikk

Nye svenske takter?

Følelsen av tilhørighet til det svenske samfunnet. Språk og arbeid. Nei til enklaver. Debatt om det ubehagelige. Et sosialt lim. Skape en felles fremtid. Statsborgerskapsseremoni. Ikke bare rettigheter, men også plikter. Signalene til nye innvandrere skal være krystallklare: ”vi vil at du skal bli en del av Sverige,” sier integreringsminister Erik Ullenhag som i går la frem en ny utredning om nettopp integrering.

Hege Storhaug, HRS

Jeg tror ikke jeg har sett klarere tale fra en toppolitiker i Sverige om krav til integrering og den ideologiske veien videre. Hedr er det ikke mye multikulturalisme, som Sverige har vært så kjent for de siste tiårene. I Svenska Dagbladet skriver Ullenhag dette:

Det svenska medborgarskapet bör bli mer symboliskt och användas som ett verktyg för integration. En ceremoni är ett sätt att markera detta, skriver integrationsminister Erik Ullenhag, som i dag presenterar en ny utredning.

När någon invandrar till vårt land ska signalen vara tydlig – vi vill att du ska bli en del av Sverige, snabbt komma i arbete och lära dig svenska. En del av en sådan signal är att tydligare än tidigare använda medborgarskapet som ett verktyg för integration. Målet är att invandrare ska känna tillhörighet till och bli en del av det svenska samhället och förhoppningsvis också bli svenska medborgare. Mot den bakgrunden presenterar jag i dag en ny medborgarskapsutredning.

Sverige är inte och bör inte förminskas till en samling olika etniska eller religiösa enklaver som lever i parallella världar utan ömsesidig kontakt med varandra. Ett samhälle som vill utvecklas måste våga diskutera, ompröva och värna om sina värderingar, våga ta konflikt och debatt om det önskvärda. I strävan efter gemenskap och bättre integration är det dags att vi även i Sverige börjar se medborgarskapet som en viktig del av integrations- processen.

Det är ur flera aspekter viktigt att vara medborgare i ett land. Medborgarskapet har en rättslig betydelse som bland annat innebär en ovillkorlig rätt att arbeta och bo i Sverige samt att ställa upp i och rösta i riksdagsval. Men medborgarskapet har också en annan, mer symbolisk, betydelse som handlar om att på ett djupare plan ha en tillhörighet till ett visst samhälle. Skapandet av denna känsla av samhörighet med det nya landet har vi varit dåliga på i Sverige.

I flera framgångsrika invandringsländer, som exempelvis Kanada, USA och Australien, är medborgarskapet det främsta verktyget i integrationsprocessen. I dessa länder försöker man medvetet fylla medborgarskapet med ett innehåll som kan sammanfattas med sammanhållning, mångfald och delaktighet. Här är till exempel medborgarskapsceremonier en självklarhet. Det handlar om att medborgarskapet symboliserar något viktigt. Signalen till nyanlända från första dagen är att hon eller han välkomnas och den uttalade ambitionen är att nyanlända ska sträva efter medborgarskap.

Det svenska medborgarskapet behöver uppvärderas och det ska innebära mer än rätten att rösta i riksdagsval och möjligheten att få ett svenskt pass. Därför har regeringen fattat beslut om att tillsätta en utredning om medborgarskapsfrågor.

Utredningen ska bland annat:

• Lämna förslag till en definition av det svenska medborgarskapets betydelse och, om lämpligt, hur detta skulle kunna regleras i lagen.

• Föreslå innehåll i och organisation av medborgarskapsceremonier som är tillgängliga för alla nya svenska medborgare.

• Undersöka om medborgarskapet i större utsträckning kan användas som ett incitament för att främja integrationen.

Medborgarskapet medför ett antal rättigheter, men också skyldigheter. Den som blir svensk medborgare väljer att fullt ut vilja vara en del av det svenska samhället och invandrare ska därför uppmuntras att bli svenska medborgare.

Tanken är att själva medborgarskapet symboliserar en gemensam framtid snarare än en gemensam historia. Frågan vi måste ställa oss är hur vi på bästa sätt kan trygga att det finns en gemenskap, ett socialt kitt, som håller ihop samhället? Hur ska en sådan gemenskap på bästa sätt förverkliga allas lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter? Det är inga enkla frågor och det finns flera olika alternativ och svar på hur visionen för framtiden kan te sig.

Valet att bli medborgare i ett nytt land är ett stort och viktigt beslut. Det handlar inte om att ge upp sin forna identitet. I ett samhälle präglat av mångfald är det ju en självklarhet att kunna känna sig svensk och samtidigt chilensk, somalisk eller afghansk. Så är det även med medborgarskapet. Sverige och många andra länder tillåter dubbelt medborgarskap för att man ska kunna behålla bägge delar och kanske det bästa av två världar.

Varje människa har sina individuella förutsättningar, erfarenheter och livsdrömmar. Alla vi som lever och verkar i Sverige i dag delar inte alltid samma historia eller bakgrund. Men målet måste vara att vi alla strävar mot att skapa en gemensam framtid. Ett land där medborgarna ges möjlighet att styra sitt eget liv, välja sitt boende och ge sin familj en framtid.

Medvetna om behovet av invandring och invandrare försöker vi skapa en medborgaranda som bygger på ansvar inför den gemensamma framtiden. Utredningen om medborgarskap är ett första steg i den riktningen.