Eksterne skribenter

Kronikk: Systemfeilen heter feighet

I Sverige er det avdekket storslått svindel med såkalte personlige assistenter. Personlige assistenter er et tilbud til personer med bistandsbehov. Ordningen koster den svenske velferdsstaten dyrt, men det har likevel vært omforent enighet om at det er et verdig tilbud til spesielt trengende. Det er heller ikke så lett å jukse til seg penger via denne ordningen, all den tid systemet krever god dokumentasjon på ens helsetilstand. Men så skjer det utenkelig. Når en innvandrer påberoper seg å ha behov for personlige assistenter, så underlegges de ikke de samme rutiner for helsekontroll. Man godtar helseerklæringer fra utlandet, som ikke nødvendigvis er verdt papiret det er skrevet på. Dertil bruker en familie som sannhetsvitner, hvilket står i grell kontrast til at det nettopp kan være familiemedlemmer som utneves til personlige assistenter. Man rett og slett spiller handikappet og ansetter familien til å passe på en. Politiet mener svindelen kan ligge rundt 10 milliarder kroner årlig. Julia Caesar setter i dag klørne i denne form for trygdesvindel.

HRS har påpekt følgende mange ganger før, men relatert til at Antirasistisk senter tillegger HRS meningene til Julia Caesar, finner vi det på sin plass å lenke denne kommentaren til samtlige av hennes essay: ”Julia Caesar” er et pseudonym. Vedkommende er en svensk journalist som har fått mer enn nok av hvordan innvandrings- og integreringsspørsmål håndteres i svenske medier, men hennes meninger slipper ikke til – i likhet med alle i Sverige som er kritisk til den høye innvandringen som Sverige har praktisert i en årrekke. Når vi velger å publisere Caesar er det fordi vi mener hun representerer det undertrykket som eksisterer i Sverige. Men igjen, det er hennes meninger, ikke våre.
Copyright Julia Caesar, Snaphanen, HRS och document.no. Citera gärna delar av texten men iaktta gott bloggskick och länka till Snaphanen!
Julia Caesar

En våg av försäkringsbedrägerier av aldrig tidigare skådad omfattning drar fram genom Sverige.

Kostnaderna för bedrägerier med personliga assistenter till fullt friska personer kan för hela landet uppgå till tio miljarder kronor eller mer. Bedrägerierna är synnerligen förslagna och vittnar om stor och innovativ kreativitet hos brottslingarna. Sannolikt utgör de bara toppen av ett isberg som polisen och försäkringskassan utreder.

”Vi tror att bedrägerierna i hela Sverige rör sig om en tredjedel av alla assistansersättningar som betalas ut, det vill säga omkring tio miljarder kronor”, säger Karl-Arne Ockell, utredningschef vid Länskriminalpolisen i Halmstad.

Sju misstänkta fall av mångmiljonsvindel med personliga assistenter till fejkat handikappade, fullt friska personer är under utredning bara i Hallands län, där bedrägerierna först upptäcktes. Ytterligare trettio fall väntar på att utredas.

Brotten i Halland handlar om belopp på cirka 200 miljoner kronor. Brottsligheten har utgått från Malmö och Halmstad där en imam i en källarmoské är inblandad i flera fall. Men den har också förgreningar till bland annat Karlshamn, Bjuv, Västervik och Jönköping. Hittills har de inblandade i flera fall av bedrägerier med personliga assistenter, samtliga irakier, fått fällande domar.

Spelar handikappad och anställer familjen

Tillvägagångssättet är påfallande likartat: En person som har vistats i Sverige en kort tid spelar handikappad och rullstolsburen. Med hänvisning till LSS (Lag 1993:387 om stöd och service till vissa funktionshindrade) kräver han omfattande assistans och anställer via ett assistansbolag familjemedlemmar som sina personliga assistenter.

Familjen kan på det sättet uppbära ersättning på flera hundra tusen kronor i månaden. Förtjänsten delas mellan assistansbolaget och ”brukaren”, det vill säga bedrägeriets huvudman.

Rätten till assistans är i princip obegränsad – ”Kaninmannen 1” hade assistans 80 timmar i veckan av sin far, mor och en syster. Enligt utredningschef Karl-Arne Ockell vid Länskriminalpolisen i Halmstad handlar det om organiserad brottslighet:

”De här bedrägerierna hotar hela välfärdssystemet. Vi ser ingen ände på det här, och det kommer att röra sig om enormt stora pengar.” (SR.SE)

”Kaninmannen 1” bluffade sig till PUT

Det först avslöjade fallet var ”Kaninmannen 1”, 33-årige irakiske medborgaren Samir Husein Ali Ehsan, som påstod sig vara förlamad och rullstolsburen.

Trots sitt påstått svåra handikapp ertappades och fotograferades han sommaren 2009 i nöjesparken Liseberg i Göteborg, dansande med en Lisebergskanin och körande radiobil. Bilderna kom till försäkringskassans kännedom, och det kom också in en anonym anmälan.

Under drygt tre års tid hade irakiern och hans familj lurat försäkringskassan, det vill säga de svenska skattebetalarna, på mer än fyra miljoner kronor. Hans far, mor och en syster var anställda som hans personliga assistenter.

Inte nog med det, Samir Husein Ali Ehsan hade bluffat sig till uppehållstillstånd, PUT, vid sin ankomst till Sverige 2004 genom att uppge att han var så svårt handikappad att han behövde hjälp av sina föräldrar dygnet runt. Han skulle annars inte vara berättigad att få uppehållstillstånd.

Försäkringskassans handläggare ifrågasatte aldrig mannens läkarintyg.

Handikappet hindrade inte Samir Husein Ali Ehsan från att 2006 resa till Syrien och gifta sig med sin kusin Amer Ruwaidah. I förhör har hon uppgett att Samir var helt normal och till och med slog henne. Rullstol använde han bara när de fick besök. Äktenskapet blev kortvarigt, och Samirs familj satte Amer Ruwaidah på ett plan tillbaka till Syrien eftersom hon hotade att avslöja familjens bedrägeri.

Hon figurerar sedan som misstänkt i likartade bedrägerier och är internationellt efterlyst.

I januari i år dömdes Samir Husein Ali Ehsan av Halmstads tingsrätt till tre års fängelse för grovt bedrägeri och grovt bidragsbrott. Under hela rättegången spelade han sin inlärda handikapproll, sittande i rullstol. Fadern Husein Ali Ehsan Abdallah dömdes också till tre års fängelse. Mamman dömdes till villkorlig dom och systern till samhällstjänst.

Ur tingsrättens dom:

”Den brottslighet som Samir Husein Ali Ehsan ska dömas för har varit synnerligen förslagen. Den har innefattat ett omfattande vilseledande av såväl myndigheter som sjukvårdspersonal. Vilseledandet har pågått under lång tid, varit systematiskt och avsett mycket stora belopp. Några förmildrande omständigheter föreligger inte.”

Åklagarens yrkande på utvisning av ”Kaninmannen 1” till Irak ogillades av rätten. Familjens advokatkostnader på sammanlagt 369 247 kronor betalas av staten, det vill säga de svenska skattebetalarna.

”Kaninmannen 2”

”Kaninmannen 2”, Ali Radhi Raheema al-Mozani, född 1978 och irakisk medborgare, bluffade till sig drygt fem miljoner kronor genom att låtsas vara cp-skadad sedan födseln. Eftersom han uppgav att han inte kunde klara sig själv beviljades han assistans av försäkringskassan för cirka 170 000 kronor i månaden sedan 2007. Det motsvarar 6-8 heltidstjänster och dygnetruntpassning.

En cp-skada ska synas på röntgenbilder, men svenska läkare som röntgade Ali Radhi Raheemas huvud upptäckte ingen skada på hjärnan. Ett försök att läkarundersöka Raheema närmare fick avbrytas eftersom han ”for runt” så mycket att undersökningen inte gick att genomföra.

”Kaninmannen 2” avslöjades sedan han deltagit i en bordtennisturnering, Kriminalinspektör Claes Björnehag vid Länskriminalpolisen i Halland, har sagt:

”Han kan över huvud taget göra mycket som han inte skulle kunna göra. Och för att ha suttit i rullstol sedan födseln har han väldigt kraftiga lårmuskler.”

I juli i år dömdes Ali Radhi Raheema al-Mozani för grovt bedrägeri och grovt bidragsbrott till tre års fängelse och utvisning till Irak. Hovrätten sänkte senare straffet till två års fängelse men lät utvisningsdomen stå fast.

”Kaninmannen 3”

llvarligaste fallet hittills upptäcktes i Karlshamn i Blekinge, dit bedrägerierna har visat sig ha en förgrening från Halland. Där har en familj fått ut en halv miljon kronor i månaden genom att sex heltidsanställda familjemedlemmar har arbetat som personliga assistenter åt en man i familjen. Han har påståtts vara så svårt handikappad att han inte kunde ta hand om sig själv utan behövde hjälp dygnet runt. Familjen har fått ut minst sex miljoner kronor genom bedrägeriet. Enligt polisens utredning har familjemedlemmarna varit på andra platser samtidigt som de uppgett att de arbetat som personliga assistenter åt mannen.

”Vi antar att VD:n i assistansföretaget har fått en del av kakan också, men exakt hur uppdelningen har gått till vet vi inte”, säger utredningschef Karl-Arne Ockell, som hjälper Blekingepolisen i utredningen.

Huvudmännen bakom de här bedrägerierna är dels taxichauffören Adnan Suleiman från Malmö och hans bolag Solia Assistans, dels Lami Ahmed Sofi Kerim, född 1955, irakisk medborgare och imam i en källarmoské i Halmstad.

Lami Ahmed Sofi Kerim spelade en aktiv roll även i fallet ”Kaninmannen 1”. Det var han som hämtade Samir Husein Ali Ehsan på flygplatsen vid ankomsten 2004, och det var han som skilde Samir på muslimskt vis från hans kusin Amer Ruwaidah.

Imamen anses vara den som instruerade ”Kaninmannen 2” om vilka förlamningssymtom han skulle uppvisa.

När Ali Radhi Raheema kom till Sverige som asylsökande 2006 placerades han på en flyktingmottagning i Hultsfred. Där söktes han upp av imamen som sökte klienter till det assistansföretag som Adnan Suleiman drev. Imamen Lami Ahmed Sofi Kerim bildade senare ett eget assistansbolag, Sofi Assistans Sverige, registrerat i den äldste sonen Ahmed Sofi Kerims namn, född 1984, och med ytterligare en son, Muhammed Sofi Kerim, född 1990, och imamens hustru anställda i firman.

Vid häktningsförhandlingarna sa åklagare Sonja Seligmann:

”Det är pappan, Lami, som står bakom allt. I viss mån har han utnyttjat sina familjemedlemmar och fått dem att delta i bedrägeriet.”

I juli dömde Halmstads tingsrätt imamen för bland annat grovt bidragsbrott till fängelse i ett år och nio månader. Taxichauffören Adnan Suleiman dömdes till fängelse i två år och sex månader för grovt bedrägeri och grovt bidragsbrott. Imamens två söner och ytterligare tre personer dömdes till villkorlig dom.

16,4 miljarder i felaktiga ersättningar

Och det finns fler bedrägerifall, en lång rad:

En rullstolsburen egyptier har de senaste åren bott i sin tidigare, föga handikappvänliga hemstad Kairo, men försäkringskassan har ändå betalat ut minst 1,8 miljoner kronor i assistansersättning till honom. Totalt har mannen fått ut 8,8 miljoner från svenska försäkringskassan. I det här fallet var det försäkringskassan själv som fattade misstankar. Vid en kontroll av mannens lägenhet i Sverige fann man att rullstolen stod kvar. Ingen elström hade förbrukats det senaste året, och allting tydde på att mannen hade lämnat Sverige för gott. Fallet polisanmäldes, och utbetalningarna till Kairo stoppades. Mannen skulle annars enligt en grov uppskattning ha fått ut ytterligare 3,4 miljoner kronor innan ärendet skulle prövas på nytt.

Försäkringskassans egen utredning för 2009 visar att det förra året betalades ut 16,4 miljarder kronor i felaktiga ersättningar. Personliga assistentersättningar är förutom fusk med sjukpenning det som är mest föremål för regelrätta bedrägerier. Redan 2007 visade en utredning att kostnaderna för assistans till handikappade enligt LSS ökar okontrollerat. (SVT)

”Pengarna bara rinner ut genom öppna kranar. Det finns ingen kostnadsuppföljning”, sa utredaren Magnus Johansson (mp).

Enligt utredningen har kostnaderna ökat från 3,3 miljarder under lagens första år 1994 till att hamna på 35-40 miljarder år 2015 om inget görs. Det är en kostnad som överstiger kostnaden för det svenska försvaret.

Läkarintyg från det gamla hemlandet

Försäkringskassan, sjukvården och övriga inblandade står påfallande paralyserade inför den här sortens försäkringsbedrägerier.

Utländska läkarintyg godtas rätt upp och ned utan ytterligare undersökning. Länskriminalen i Halland möttes inte heller av något särskilt intresse från försäkringskassans sida när de började utreda mångmiljonsvindlerierna. Att få tillbaka skattebetalarnas miljoner eller miljarder stod inte högt på myndighetens priolista.

I radions P1 Morgon håller Stig Orustfjord, överdirektör i försäkringskassan med polisens utredningschef Karl-Arne Ockell om att bedrägerierna hotar hela försäkringssystemet – men betonar att de flesta av de 16 000 personer som har assistans verkligen behöver hjälp. Bluffmakarna finns i två kategorier. Dels invandrare som har vistats i Sverige kort tid och bara har ett eller två läkarintyg om sin förlamning från sitt tidigare hemland. Dels vårdtagare som är så sjuka att de inte vet vilka assistenter som kommer och på vilka tider men ändå skriver under papperen. På det sättet berövas de den hjälp de har rätt till.

”Det är svårt att inte fråga sig hur dessa lukrativa möjligheter har kunnat uppstå? Varför har det varit så lätt att plocka ut miljoner ur Försäkringskassan? Hur länge har det pågått? Vilka systemfel ligger bakom att hundratals miljoner, kanske rentav miljarder, så enkelt har kunnat plockas ur den skattekista vi alla betalar till i syfte att ta hand om varandra? Kunde de ha upptäckts i förväg?” frågar sig Sanna Rayman i en ledare i Svenska Dagbladet.

Systemfelet heter feghet

Visst finns det ett systemfel. Systemfelet heter feghet. Eller flathet. Eller, om man vill vara snäll: godtrogenhet. Stig Orustfjord säger i radiointervjun:

”Vi gör ett hembesök, och ser vi då en person som sitter i rullstol så reser vi ju inte på den och tittar om den kan gå eller inte, utan då går man ju på den uppgiften. Den övriga familjen säger att personen är förlamad, så – jaa…”

Det är ett fullkomligt häpnadsväckande uttalande. Försäkringskassan är en svensk myndighet som tror blint på vad folk säger. Eller som tror att de måste tro på vad alla invandrare säger. För annars kan man ju bli kallad ”rasist”.

Försäkringskassans överdirektör har ännu inte förstått att Sverige är ett mångkulturellt land. Det får faktiskt finnas gränser för naiviteten hos den som är ansvarig för ett gigantiskt socialförsäkringssystem. Det går inte längre för sig att tänka svenskt och utgå ifrån att alla beter sig som svenskar. För invandrare i allmänhet tänker inte som svenskar och beter sig inte som svenskar. Hur skulle de kunna göra det? De är självklart formade av sina länder och kulturer, som vi alla. Hur skulle de kunna vara något annat?

Här kolliderar olika kulturer i en frontalsmäll så det säger tjong. I Sverige och många andra länder i Väst har invånarna under lång tid byggt upp omfattande socialförsäkringssystem för att kunna få hjälp vid sjukdom och arbetslöshet. Vi har avstått stora delar av våra inkomster i skatt för att vi har insett att man måste bidra till välfärden för att få ta del av den när man behöver. Men vad händer när människor från helt andra kulturer och traditioner kommer till ett land där de sociala förmånerna ligger uppdukade som på ett stort och dignande smörgåsbord?

Att förvänta sig att de ska ha samma sätt att se på välfärdsförmånerna som den infödda befolkningen är mer än lovligt naivt.

När kulturer frontalkolliderar

Journalisten Thomas Gür, själv invandrare från Turkiet, säger:

”Om du kommer till exempel från Libanon ser du med förundran på skandinavisk samhällssyn. Du kommer från ett ställe som kännetecknas av blodiga strider mellan en lång rad grupper. Så din utgångspunkt är självbevarelsedriften. Den utgångspunkten tar du med till Skandinavien. Landet som du kommer till ser ut att ligga öppet med en massa fördelar som väntar på att bli utnyttjade. Så uppstår bidragsutnyttjandet, föraktet för det nya landet och synsättet ”det ju bara är svenskarna man lurar”. (Jyllands-Posten 25 maj 2002.)

Bedrägerierna med personliga assistenter är bara den översta toppen på ett isberg som just har börjat avtäckas. Vi ska inte bli förvånade om det därunder döljer sig bedrägerier för många miljarder inom samtliga socialförsäkringssystem.

Frågan är hur intresserade politiker och myndigheter är av att utreda missbruket och återbörda skattepengarna till dem som har rätt till och behov av dem? Risken finns ju att det blir sedda som ”främlingsfientliga”.

Jag säger inte att svenskar inte begår bedrägeribrott. Bland alla folkslag finns hederliga och mindre hederliga människor. Vad det här handlar om är en kulturkollision där två skilda kulturer kolliderar – en högtillitskultur och en lågtillitskultur. Det handlar om den kulturrelaterade uppsättning av etik och moral, levnadsregler och förhållningssätt som präglar olika individer och grupper av människor. De nordiska länderna är utpräglade högtillitssamhällen. Enligt World Values Survey är tilliten mellan människor i Sverige och Norge den högsta i världen. De flesta av oss som nu lever i Norden har vuxit upp i ett samhälle där vi har kunnat lita på varandra och känna oss trygga. Undersökningar visar att omkring 60 procent av invånarna i de nordiska länderna känner social tillit.

Landet som flyter av mjölk och honung

Mot de nordiska ländernas höga siffror för tillit står länder i Mellan- och Sydeuropa där bara hälften så många, 30 procent, känner tillit till andra människor. I exempelvis Turkiet, Bosnien, Peru, Ghana och Filippinerna är den sociala tilliten mycket låg. I underutvecklade länder, vilket ofta sammanfaller med muslimska länder och länder med hederskultur, är den sociala tilliten låg eller obefintlig. Det gäller ända ned till samhällets minsta beståndsdel, familjen. Den muslimska världen med dess låga grad av tillit präglas istället av hård yttre kontroll.

När den yttre kontrollen släpper eller saknas helt är det fritt fram för roffarinstinkter och rovdjursmentalitet. Här ligger Sverige öppet, landet som flyter av mjölk och honung, landet med en slösande rik palett av sociala förmåner som bara väntar på att utnyttjas. Invandrare har möjligheter till bedrägerier som svenskar vanligtvis inte har. De kommer i allmänhet som oskrivna blad till ett nytt land. 96 procent av dem som söker asyl har inte ens några ID-handlingar som visar vilka de är eller vilket land de kommer ifrån. Det påstådda handikappet styrks av ett enkelt läkarintyg från exempelvis Irak – men behöver inte ens vara ett äkta läkarintyg. Några journaler finns inte – medan svenskar är bokförda i alla avseenden från sitt första andetag i livet. ”Är man född med ett funktionshinder i Sverige så har vi ju dokumentation ända från BB” säger försäkringskassans överdirektör Stig Orustfjord. En svensk kan alltså inte plötsligt börja spela cp-skadad ens om han flyttar till andra ändan av landet, för myndigheternas dokumentation följer med som en skugga.

Invandrarna har alltså chanser som den inhemska befolkningen inte har. Alla socialförsäkringssystem måste givetvis utsättas för strikt kontroll och adekvata utredningar. Men på grund av systemfelet feghet vågar ingen ifrågasätta den påstådda cp-skadan eller förlamningen hos invandrare. Sverige håller på att dö sotdöden genom politisk korrekthet, och ingen enda tjänsteman eller läkare vågar undersöka närmare eller ifrågasätta det påstådda handikappet och ta risken att utan grund bli kallad rasist. Då är det enklare att öppna kassakistan för frikostig utdelning av skattebetalarnas pengar.

Det drabbar – tyvärr – alla de funktionshindrade som verkligen behöver hjälp för att kunna leva någotsånär normala och värdiga liv. För dem är LSS en viktig rättighetslag som det ska slås vakt om. Det gör man lämpligast genom att inse att vi lever i ett nytt och mångkulturellt Sverige där naivitet inte längre fungerar.

Systemfelen feghet och flathet har för länge sedan passerat sina bästföre-datum. Att misstro varandra istället för att lita på varandra är ett av de priser som vi får betala för den mångkultur som politikerna har tvingat på oss men inte själva kan hantera.

Tidligere kronikker af samme forfatter