Du svenska ufria ...

”Rekordmånga svenskar jagas i Europa”

”Aldrig tidigare har så många svenska brottslingar varit efterlysta och övervakade i Europa. Polismyndigheterna i EU-länderna spanar nu efter 189 efterlysta svenskar och bedriver övervakning av 309 brottsmisstänkta svenskar.”

Slik beskriver svenske medier situasjonen når Interpol etterlyser svenske statsborgere som, de fleste av dem, mistenkes for tilknytning til islamsk terrorisme.

Hele 50 ”svenskar” er tilknyttet Al-Qaida kunne Dagens Nyheter, Sveriges største avis, melde i 2002, formodentlig i forventingen om å bli trodd. (DN utmerker seg forresten også ved ansettelse av venstrerevolusjonære aksjonister).

Ja, svenske mediers tilsløring av innvandreres ”brottslighet” har til tider fremstått som ganske komisk, utenfra sett. Det har liksom hatt et patetisk skjær over seg dette med hvordan svenskene i stillhet har tålt å, bokstavelig talt, bli trakassert, ranet, banket opp og voldtatt av innvandrere, uten å ta til motmæle, uten engang å kunne diskutere at nettopp dette skjer. Det har hatt noe komisk over seg når innvandrevold og innvandreropptøyer i Sverige rapporteres som sådan i Norge og Danmark, samtidig som de samme hendelsene omtales som helt vanlig, svensk ungdomskriminalitet i svenske medier. Men mest av alt har dette bare vært trist og vondt. Det har vært og er fortsatt trist å bivåne hvordan et naboland som man er glad i, blir rasert med velsignelse fra landets politiske og meningsdannende elite, akkompagnert av systematisk undertrykking av de som tar til motmæle mot utviklingen.

Pressens rolle i det svenske innvandringsbedraget, har vært helt essensiell. Uten manipulert informasjonsstrøm i massemediene, hadde det ikke vært mulig å føre den svenske innvandringspolitikken dit hvor Sverige befinner seg i dag, til så fantastisk liten protest fra folket.

Nå viser det seg at "bloggosfærens innvandringskritiske konspirasjonsteoretikere", med flere, har hatt helt rett. Den svenske pressen har faktisk hatt en konspirasjon på gang for å lure det svenske folket. Jeg lar bloggeren SwedeWatch berette om en ny oppdagelse som bekrefter dette, og som nå nærmest eksploderer i svenske debattfora.

Den 21 mars 1987 upprättades vid Svenska Journalistklubbens möte i Saltsjöbaden några rekommendationer som skulle gälla för samtliga svenska medier. Dessa rekommendationer brukar kallas ”Lilla Saltsjöbadsavtalet”.

Innehållet var aldrig avsett att komma ut till allmänheten, men som så mycket annat när det gäller den statskommenderade mörkläggningen av de negativa effekterna av det mångkulturella projektet kom sanningen ut.

Avtalet fastslog följande:

Som oberoende journalist har Du att beakta följande rekommendationer:

• Företrädesvis positivt bedöma och omskriva svenska medborgare av utländsk härkomst, detta särskilt i samband med ungdoms-, idrotts- och konstnärlig verksamhet.

• Vid evenemang med inslag av skiftande kulturer företrädesvis intervjua och visuellt framhålla medverkande av utländsk härkomst.

• Att under en tidsperiod av fem år systematiskt nedtona de negativa effekter som utpekande av speciell rastillhörighet vid brottslig verksamhet kan komma att ha för drabbade populationer.

Med några få undantag har ”femårsperioden” förlängts, och avtalet gäller uppenbarligen än idag. En kosmetisk skillnad är att man inte längre talar om ”rastillhörighet” och att ”drabbade populationer” idag kallas ”folkgrupp”.

Journalisterna själva har erkänt att mötet ägde rum. Däremot ville man inte lika gärna diskutera vad som sades.

Presis hvordan disse notatene fra ”Saltsjöbadsavtalet” lekket til offentligheten, er, så vidt undertegnede vet, ukjent. Men at en slik konferanse har funnet sted, og at svenske journalistlaget på denne konferansen besluttet å "holde lokket på innvandringsdebatten” –  det var dette konkrete utrykket som ble brukt – dét bevitnes av deltakerne i dette diskusjonsprogrammet fra "Åsiktsmaskinen" der et knippe journalistveteraner og redaktører innen svensk presse deltar.